NykvarnsNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och något mindre än i Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt och något mindre än i EU – fram till momssänkningen.

Annons

Prisökningarna har planat ut efter 2022–2023

Efter de stora uppgångarna i livsmedelspriser under 2022–2023 har debatten om matpriser fortsatt. En ny genomgång från Länsförsäkringar visar samtidigt att prisökningarna de senaste åren, fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026, har legat inom vad som kan beskrivas som normala ramar – och varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

5–6 procent upp från våren 2023 till momssänkningen

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabba prisutvecklingen ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till matmomssänkningen den 1 maj 2026, uppges livsmedelspriserna ändå ha fortsatt upp med 5–6 procent i Sverige.

Alexandra Stråberg betonar att lägre inflation inte innebär att priser faller, utan att prisökningstakten blir lägre.

Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala, säger hon.

Sverige i linje med – eller något under – EU

I Länsförsäkringars jämförelse för perioden mars 2023 till mars 2026 ökade priserna på kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i Sverige med 6,0 procent. Motsvarande utveckling anges till 8,2 procent i euroområdet (EMU) och 8,9 procent i EU.

Annons
PeriodSverigeSverige KPIEMUEU
Mars 2023–mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021–mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Historiskt: matpriser steg snabbare än inflationen före pandemin

Länsförsäkringar lyfter också utvecklingen före pandemin. Under perioden januari 2010 till januari 2020 steg priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med 19,3 procent, medan konsumentprisindex (KPI) ökade 10,7 procent.

Momssänkningen ändrar bilden

Genomgången baseras på statistik fram till april 2026, alltså före momssänkningen. Om momssänkningen inkluderas blir resultatet annorlunda, enligt Länsförsäkringar.

Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig, säger Alexandra Stråberg.

Hög nivå kan hålla debatten vid liv

Enligt Länsförsäkringar har prisökningarna alltså normaliserats och följt både den generella inflationen och omvärlden. Samtidigt pekar Alexandra Stråberg på att prischocken 2022–2023 fortfarande påverkar hushållen, eftersom ökningar nu sker från en hög nivå.

Prischocken 2022–2023 slog hårt mot svenska hushåll och frustrationen över den höga prisnivån finns kvar. Även om ökningen normaliserats sker det från en hög nivå, och osäkerheten kring framtida förändringar är stor, inte minst med oroligheterna i Hormuzsundet, avslutar hon.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi