Analys pekar på kostnader i miljardklassen

Sverige riskerar stora ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Enligt IVL gäller risken främst den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

11 miljoner ton över åtagandet i ESR-sektorn

Pressmeddelandet hänvisar till regeringens egen bedömning: Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 väntas överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Förlorad intäkt: 5–8 miljarder kronor

Att använda EU ETS-utsläppsrätter för att täcka upp till 5,2 miljoner ton innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom dessa utsläppsrätter annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter maximal användning av denna flexibilitet återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för att hantera återstående utsläppsgap

IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ för att hantera det återstående gapet på 5,8 miljoner ton:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade överskott i ESR). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör priset och möjligheten att köpa mycket osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana utsläppsminskningar uppskattas i pressmeddelandet till 11–22 miljarder kronor, utöver de EU ETS-utsläppsrätter som används.
• Missa åtagandena. Enligt pressmeddelandet skrivs då utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även nästföljande år sker en ny uppräkning, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg säger i pressmeddelandet att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen sammanfattas i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.